Vad är skillnaden mellan att rita, kludda, teckna och kladda?
När vi fick detta uppdrag tänkte jag direkt tillbaka på mina konstlärare jag haft genom åren. Speciellt en jag hade under mitt första år på konstskola.
Han brukade snörpa på munnen surt om man sa att man 'ritade' och rättade en genom att säga "Nej, rita är någonting som barn gör... vi tecknar".
Även under min första VFU fick jag höra min LLU säga något liknande till ett par elever som sa att de "kluddade" - "Nej, ni tecknar!"
Jag tror att detta grundar sig i en vilja att lyfta bildämnet, och speciellt teckning. Konst och bildundervisning kan man argumentera har låg status inom dagens skolvärld, och jag tror att lärarna i dessa exempel uppfattade orden "rita" och "kludda" som nedvärderande. De vill uppmuntra sina elever att vara stolta och värdera konsten högre.
Men ibland tänker jag på det min konstlärare sa... "Rita, det är någonting som barn gör..." - Som om att ett barns teckning då är mindre värd? Kan inte ett barn göra ett jättebra konstverk? Och varför ska barns teckningar då nedvärderas? Om vi vill lyfta bildämnet - borde vi inte börja med barnen?
Jag tänker att rita, kludda och kladda är någonting man gör när man inte har något mål. Det är planlöst, lekfullt och utforskande. Det finns ingen prestige i det. Ordet "teckna" får mig istället att tänka på avbildning - att metodiskt betrakta ett objekt och med hög koncentration försöka få ner det på pappret framför en. Det behöver ju såklart inte vara avbildade, men det känns som om att ifall man "tecknar" måste man i alla fall ha en plan... en tanke om vad det ska bli och kanske en vilja om att man vill att det ska bli bra?
Kommentarer
Skicka en kommentar